onethingleadstoanother

Min mor säger alltid till mig att jag ska njuta av att bo själv o det gör jag väl. Till en viss del iaf. Men kan inte njuta av att lägga mig ensam kväll efter kväll när jag vet hur underbart det är ligga i min pojkväns armar o höra liten snarka o sutta på sin napp. Är ingen morgonmänniska o uppskattar en god natts sömn. Det hindrar mig dock inte från att sakna att vakna några gånger varje natt när liten sover oroligt eller vaknar. Saknar att bli väckt innan kl 7 en lördags morgon när hon tycker det är dags att gå upp. Ja, jag erkänner att jag känner mig ensam ikväll. Blir väl så när man inte kommer få träffa sina älsklingar på nästan tre veckor.